Under 1990-talet utbildade svenska staten ett antal miljöhundar för att påvisa PCB (polyklorerade bifenyler) och metalliskt kvicksilver. I en rapport från 2003 om kvicksilverinventering (Rapport 5279) konstaterar Naturvårdsverket att man sparat in miljontals kronor genom att använda kvicksilverhundar vid inventeringen av skolor och vårdinrättningar, och minst lika viktigt som att hitta kvicksilver var det att hundarna kunde fastställa var det inte fanns kvicksilver som måste saneras.

Läs ett utdrag ur rapporten om kvicksilverhundarna här >>

Inom ramen för vårt projekt hittade vi föraren till en av de kvicksilverhundar som nosade sig igenom landets skolor på 90-talet i jakten på kvicksilver. Hunden jobbade heltid med sin förare under flera års tid och tillsammans med ytterligare ett hundekipage hittade de inte mindre än tre ton av den farliga metallen som kunde avlägsnas från lokalerna. Hundarna visade vid de årliga provtagningarna aldrig några förhöjda kvicksilverhalter vare sig i urin eller i blod och man utvärderade också toxiciteten över tid i förhållande till hur långt ett hundliv är. Hunden, en labrador, var 10,5 år när den togs ur tjänst och fick därefter nästan två år som frisk och glad pensionär.